Hej kära läsare!
Idag kan jag säga att jag mår lite bättre och kan njuta av min underbara dotter som gett mig ett nytt perspektiv på livet! Finns liksom inga problem i världen när hon ligger i min famn! Att föda henne och tvingas gå igenom min största rädsla nämligen förlossnings skräcken var det mest smärtsamma och mäktigaste jag gjort! I samma sekund som hon kom ut försvann alla smärta och förlossningen kändes som en dröm! Leona är det vackraste jag sett och jag kärleken till denna lilla tjej är obeskrivlig allt annat känns oviktigt. Min smärta kom hemma efter förlossningen. Att inte kunna gå, sitta röra sig och smärtsamma toa besök är något helt nytt för mig. Det måste jag säga har varit jobbigare än själva förlossningen.
Det var som sagt förlossningssmärtor natten den 7 juni då jag till och med hann kasta in ett inlägg mitt i allt haha!
De började kl två på natten då jag sprang på toa och rensa magen efter en timma samma sak, konstigt tänkte jag, måste ha ätit nåt dåligt? Vid fyra kom första värken en så kallad mensvärk, väckte maken å han fråga om vattnet hade gått! Nej svara jag, men då så kom å lägg dig svarar han! Av nån anledning så var vi båda inställda på att vattnet ska gå!
Vid fem gjorde det så ont och det var tio min mellan värkarna, Jag ringde till förlossningen och berättade om toa besöken osv, barnmorskan sa att vattnet inte behöver gå samt att tarmarna vet att de behöver tömmas därför går man på toa! Halv sex ringde jag mamma och sa att det var dags! Hon kom till mig och vid halv åtta tog dem emot oss på förlossningen då var jag öppen 3;) min största rädsla var att jag skulle komma in och inte vara öppen nåt! De skrev in mig och resten är historia....jag tog en lång varm dusch som första smärtlindring, men värkarna ökade och lustgasen blev en bra kompis ett tag. På två timmar hade jag öppnats 5 cm och klockan 11:58 kom min älskade dotter till världen och vårt liv förändrades! Vi fick en vacker flicka på 3160 gram och 49 cm lång!
Idag kan jag säga att jag mår lite bättre och kan njuta av min underbara dotter som gett mig ett nytt perspektiv på livet! Finns liksom inga problem i världen när hon ligger i min famn! Att föda henne och tvingas gå igenom min största rädsla nämligen förlossnings skräcken var det mest smärtsamma och mäktigaste jag gjort! I samma sekund som hon kom ut försvann alla smärta och förlossningen kändes som en dröm! Leona är det vackraste jag sett och jag kärleken till denna lilla tjej är obeskrivlig allt annat känns oviktigt. Min smärta kom hemma efter förlossningen. Att inte kunna gå, sitta röra sig och smärtsamma toa besök är något helt nytt för mig. Det måste jag säga har varit jobbigare än själva förlossningen.
Det var som sagt förlossningssmärtor natten den 7 juni då jag till och med hann kasta in ett inlägg mitt i allt haha!
De började kl två på natten då jag sprang på toa och rensa magen efter en timma samma sak, konstigt tänkte jag, måste ha ätit nåt dåligt? Vid fyra kom första värken en så kallad mensvärk, väckte maken å han fråga om vattnet hade gått! Nej svara jag, men då så kom å lägg dig svarar han! Av nån anledning så var vi båda inställda på att vattnet ska gå!
Vid fem gjorde det så ont och det var tio min mellan värkarna, Jag ringde till förlossningen och berättade om toa besöken osv, barnmorskan sa att vattnet inte behöver gå samt att tarmarna vet att de behöver tömmas därför går man på toa! Halv sex ringde jag mamma och sa att det var dags! Hon kom till mig och vid halv åtta tog dem emot oss på förlossningen då var jag öppen 3;) min största rädsla var att jag skulle komma in och inte vara öppen nåt! De skrev in mig och resten är historia....jag tog en lång varm dusch som första smärtlindring, men värkarna ökade och lustgasen blev en bra kompis ett tag. På två timmar hade jag öppnats 5 cm och klockan 11:58 kom min älskade dotter till världen och vårt liv förändrades! Vi fick en vacker flicka på 3160 gram och 49 cm lång!
Två stolta föräldrar.......pappas ögonsten är hon.
Greppa tag i mormors finger......utan min älskade mammas stöd hade jag aldrig klarat det, hon var så grym!
Min fina Katta var oxå med en stund när jag hade det som tuffast!
Min älskade Mami
ooooh vad fin hon e!!!!!! sa fiint berattelse...vi har saknat dig pa bloggen kul att du mar battre o e tillbaka;) kramar
SvaraRaderaÄlskade Lollo!! Du e så fin hjärtat och Leona är världens sötaste<3
SvaraRaderaPuss Gudmor Gabbi